Energikostnadernas påverkan på samhällsekonomin
Stor effekt
Energitillgång?
Skillnader mellan branscher och påverkar känsligheten även på lönebildningen
Lönebildning på samhällsnivå
Denna puff kommer framåt att ersättas av ett helt ny funktionalitet, för att hantera navigation för undersidor inom ett kapitel. Detta är enbart en skiss.
En övergripande samhällsanalys
Lönestrukturen i Sverige
Kvinnor och mäns löner
Kompetensförsörjning
Produktivitet och konkurrenskraft
Energikostnadernas påverkan
Märkets betydelse för samhällsekonomin
Vad avgör lönen för en enskild individ
Teoretiskt sett anser Konjunkturinstitutet att det dock bättre att utgå ifrån att lönerna långsiktigt utvecklas i samma takt som summan av produktivitetstillväxten i näringslivet och förädlingsvärdeprisets utveckling. KPIF-inflationen mäter den samlade prisutvecklingen för det som konsumenterna köper, vilket inte är samma sak som de priser som företagen får för det som de producerar. Prisutvecklingen för det som företagen skapar speglas i stället av förädlingsvärdepriset.
Den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i började efter pandemin då produktiviteten föll kraftigt.
Oavsett konjunktur har arbetskraftskostnaderna stor betydelse för den svenska exportens konkurrenskraft. Den mäts ofta som total arbetskraftskostnad per timme och omfattar både löner och andra arbetskraftskostnader. Enligt Eurostat sammanställning ligger de svenska arbetskraftskostnaderna år 2023 högt och på åttonde plats.
Den lågt värderade svenska kronan gynnar svensk export. Eftersom kronan bedöms vara undervärderad (våren 2025) kommer en starkare krona göra svensk export dyrare om kronan stärks. Det kommer pressa ner utrymmer företagens marginaler och utrymmet för löneökningar framöver.
